OLAC Record
oai:paradisec.org.au:KK1-0540

Metadata
Title:Myit su ai yan la (The mature men) with English translation
Access Rights:Open (subject to agreeing to PDSC access conditions)
Bibliographic Citation:Keita Kurabe (collector), Keita Kurabe (depositor), L. Bawk Hkawn (speaker), 2017. Myit su ai yan la (The mature men) with English translation. MPEG/X-WAV/XML. KK1-0540 at catalog.paradisec.org.au. https://dx.doi.org/10.4225/72/5989e098eeae2
Contributor (compiler):Keita Kurabe
Contributor (depositor):Keita Kurabe
Contributor (speaker):L. Bawk Hkawn
Coverage (Box):northlimit=27.331; southlimit=23.137; westlimit=95.335; eastlimit=98.498
Coverage (ISO3166):MM
Date (W3CDTF):2017-02-09
Date Created (W3CDTF):2017-02-09
Description:Translation (Rita Seng Mai) Once in a village, there was a poor couple. They were so kind. The wife was clever and hardworking. She could do everything. They didn't have any farms or fields because they were so poor. The husband ploughed the farm for others during the day. At night, he ploughed for themselves by renting other people's farms. Meanwhile, the wife raised chickens, pigs, and cows at home. In that way, both of them lived happily. He used a torch while he was ploughing the farm at night because he couldn't see well. Every night, he used the torch and ploughed the farm. One night, God transformed as a human and talked to him, "My friend, why are you ploughing the farm by using the torch at night?" He didn't know that the man was God. He thought the man was just a normal man. He answered, "Me and my wife are so poor. I work for other people during the day. I only have time to work for myself at night. That's why I plough the farm by using the torch at night." The man told him, "You are a hardworking man. Tell your wife that we are going to be guests at your house tomorrow night. Tell her to cook a seven-year-old chicken and other meals for us. We will come to you tomorrow night." He welcomed him, "Of course. Be my guest. If you come to us, we will definitely prepare meals for us, although we are poor." After ploughing, he went back home and told his wife, "My wife, a man came to me while I was ploughing. He told me that he would come and sleep at our house tomorrow night. Cook the chicken and other meals. Let's welcome the guest warmly." She said, "Alright. I will prepare those things. Let's welcome him warmly." Both of them slept soundly that night. The next day, the guests came to visit their house. The couple welcomed the guests and gave them places to sit. They welcomed them warmly. The wife cooked delicious meals for the guests. The couple gave them blankets and other materials, although they didn't have nice ones. They treated them to the meals. After eating dinner, the guests slept there. The next morning, the guests had already left the house even before the couple woke up. There were no guests. There were only blankets at the place where the guests slept. The wife said, "My uncles, wake up, please. Let's eat breakfast." However, the blankets were not moving at all. She thought, "They don't wake up, no matter how hard I try to wake them up. What's wrong?" Then she took the blankets off in order to wake them up. Surprisingly, there was only gold instead of guests! She called her husband, "Come and take a look! There is a heap of gold. The guests are gone." The husband saw the gold and said, "That's right. The guests gave us many blessings." Since they welcomed the guests warmly and sincerely, they were blessed with gold. They became rich after selling the gold. They became wealthy. Their neighbours heard the news about them. The neighbours thought, "How could it be that they became rich? They are so poor that they had to work for others." They asked the couple about it. Then the couple explained everything. A couple from their neighbourhood had the same idea of being rich. Then the husband from that family pretended to plough the farm as the first man did. God came to him and asked him, "Why are you ploughing here?" Then he answered exactly as the first man said, "I am working for other people during the day, and have to work for ourselves at night." God told him, "Prepare meals for use. We will come to visit your house tomorrow night." After that, the man went back home and told his wife, "There will be guests at home tomorrow. Let's treat them to delicious meals. Cook something delicious for them." His wife told him, "We have nothing. What should I cook for them? We have absolutely nothing." He told her, "My wife, don't say that. We should prepare delicious food for guests." Then the guests came to their house at night. The next morning, they saw that the guests were still sleeping. Therefore, the wife complained, "How could the guests sleep that much? Wake up and eat breakfast. What type of guests are you not waking up when the house owners already woke up?" She kept complaining. At last, she took the blankets off in order to wake them up. There were only poops under the blankets instead of guests. Both of them were depressed and said, "Our neighbours got gold, but look at us! There are only poops!" The husband told his wife, "You didn't welcome the guests warmly yesterday! Also, you didn't cook anything for them, so they give us only poops." They had to clean those dirty shits. The married women should welcome the guests warmly when they have guests at home. The married couple shouldn't argue with each other. We should treat the guests well. Then the guests will feel pleased, and we can get blessings. Transcription (Lu Awng) Moi shawng de da mare langai mi kaw grai myit su ai hkan la matsan ma grai matsan ai hkan la nga ai da. Shan 2 gaw grai matsan ai retim mung madu jan gaw grai myitsu ai bungli ni hpe ra ai lam hpe hkum tsup hkra re na chye galaw ai num re da. Grai matsan ai majaw shan 2 gaw yi sun hkauna ma nlu ai. Dai re majaw dai madu wa gaw shani re jang gaw masha ni na hkauna galaw jang ai, bungli galaw jang ai. Dai shaloi shana re yang she shi na matu shan la na matu yi sun hkauna galaw ai da. Dai madu jan gaw nta kaw ra ai lam ni hpe u wa rem na i hkup tsup hkra bungli ni hpe atsawm rai shan 2 gali galaw mung nnga re na shan gaw atsawm re na re na nga ai da. La wa gaw i shani gaw masha ni na galaw, shani gaw masha ni na galaw, shana re yang gaw shi na hpe galaw myi nmu re nga wan shanan hpai na shi gaw hkauna galau re da. Shana re yang she wan shanan hpai na galau lau re shaloi gaw shana shagu dai hku shi gaw wan shanan hpai na galau re da. Dai lana mi na nhtoi hta gaw hpan sagya ngu anhte prat hta gaw karai kasang rai nga ai, moi gaw hpan sagya ngu tsun ai, dai hpan sagya wa gaw da sa wa na shi hpe aw hkau nang gaw shana she dan re na wan shanan hpai na shana she hkauna galau lau re gaw hpa baw majaw na shana wa wan shanan hpai na hkauna galau ai rai ngu tsun ai da. Shaloi shi gaw kadai re ma nchye hpan sagya re ma nchye ai retim dai hku yo yo dai hku san ai shadu na e hkau e ngai gaw grai matsan ai na la gaw grai matsan ai, dai re majaw shani gaw masha ni kaw jang sha ai da, dai majaw shani gaw masha ni kaw sa galaw jang ai, dai majaw ngai na galaw ai shana she rau ai majaw ngai gaw shana she ning re wan shanan hpai na galau lau galaw law re ngu na tsun ai da. Dai hpan sagya wa gaw e hkau e nang gaw dai ram bungli shakut ai gaw nang gaw grai matsan tim grai myit su ai myit kup ai la she re nga ndai, ya hpawt ni ya na madu jan nga ai nre i da, anhte ni na nta kaw anhte hkrun lam hkawm na sa manam na da, na madu jan e 7 ning re u hpraw u la ma sat da re na shat lu sha ni atsawm shadu da na da ngu na tsun u yaw anhte na nta kaw sa manam na ngu tsun ai da. Shi gaw e mai sa, sa wa rit, nanhte she sa na nga yang gaw an 2 gaw yak hkak tim atsawm sha shadu da na re ngu na tsun ai da. Kaja nan shi mung shana kaw na galau ngut re na wa na madu jan e wa tsun ai da. Na nu e ya mana gaw hkauna galau taw yang la langai mi na dai hku nga na sa tsun ai loh, dai majaw nang ya hpawt de gaw shat shamai ni atsawm shadu da, dai an 2 rem da ai u la dai mung atsawm sat di na atsawm shadu da u yaw manam atsawm hkalum ga ngu na tsun da ai da. Dai majaw oh mai sa mai sa wa e ya dai hku she nga yang gaw ngai gaw an 2 lu ai sha gaw atsawm re na shachyip da na re dai manam ni sa wa yang atsawm hkap hkalum la na re ngu na tsun di na she shan gaw dai hku tsun hkat na shana gaw yup mat wa ai i, dai shaloi shani re jang gaw dai manam ni gaw sa wa sai da. Manam ni gaw sa wa re shaloi atsawm hkalum na bang da sai da. Manam ni sa wa re shaloi she shan 2 atsawm re hkalum la sai da. Dai shaloi shi na madu jan mung nga ai ni hpe sha atsawm sha re na shakyang shadu jaw re na she shana dai kaw i nba ni mung nlu ai retim mung shan nga ai hpe atsawm re di na dai manam ni hpe hkap hkalum ai da. Dai shaloi atsawm shadu jaw na manam ni hpe atsawm shayup ai da, shayup re shaloi gaw hpang jahpawt gaw dai manam ni yup sai, yup na hpang jahpawt gaw jau jau i manam ni gaw rawt mat wa ai da. Rawt mat wa ai shaloi gaw shan la 2 rawt yu yang gaw manam ni mung nnga taw ai da. Manam ni nnga taw, nba dai shanhte yup ai shara kaw n ba hting grum taw ai, nba hting grum taw na manam ni hpe e atsa ni e shat rawt sha kau ga loh, shat sha saga ngu na jasu ai shaloi manam ni gaw ashun mung n shun, shamu mung n shamu rai, e manam ndai ni gaw dai hpawt gaw shaga tim htan mung nhtan ai kaning re re kun ngu na she n ba hting grum sa hpaw dat yang gaw dai kaw ja tawng ni wa she hting grum da ya taw ai da. Dai shaloi ga ya ten du manam re kun ngu yang ja tawng ni she re taw nga le na wa e nang sa yu yu ja tawng ni she re taw nga, manam nga ma nnga mat sai, ngu di na tsun ai da. I re nga i na nu, ya manam n re wa ya an e gaw chyeju jaw sa ai manam ni she re nga ai ngu na shan 2 gaw ja tawng ni hpe hta la re na dai kaw na gaw shan 2 gaw da i an 2 ndai manam ni hpe atsawm hkalum ai a majaw akyu re sai, manam ni jaw da ai re nga ngu na shan 2 gaw dai ja tawng ni hta la re na dai kaw na gaw shan 2 dai ni hpe dut na shan 2 grai nga pyaw mat ai da. Lau ban tai mat wa ai da. Dai shaloi she shan na dai hku lauban tai mat wa ai hpe she htingbu kaw na ni gaw bai na kau ai da. Hting bu kaw na ni bai na kau ai shaloi i shan 2 kaning re na lauban tai mat wa ai kun, hkauna sha matsan mayen re na galaw sha ai wa ya dai hku re mat ai ngu na masha ni gaw dai hku na sa san ai shaloi an 2 gaw dai hku dai hku re na dai hku re ngu shaloi gaw dai htingbu kaw na hkan la mung dai hku bai ya an 2 ma lauban tai na matu dai hku di ga ngu na tsun ai shaloi gaw re nga re nga ngu di na tsun na dai nta hting bu kaw na la wa mung hkauna shana hkauna sa htu masu su re da. Dai shaloi kaja nan dai kaw mung hpan sagya wa sa wa na hkau nang shana hpa baw re na hkauna htu ma ngu yang shi mung dai hku mi yet na la wa tsun ai hku matsan na shani gaw masha ni galaw shana gaw ngai na galaw re re nga ngu tsun ai da. Dai shaloi kaja nan dai la wa mung e nang gaw ya nanhte kaw anhte sa manam na, nanhte ma shat shamai ni atsawm galaw da mu yaw, hpawt na de anhte nanhte kaw sa wa na ngu na tsun dat ai da. Shaloi kaja nan dai la wa mai sa ngu na shi mung dai shana gaw wa na madu jan hpe e na nu e anhte kaw manam sa na nga ai, dai kaw shat shamai ni atsawm re na galaw da ga ngu na tsun ai shaloi madu jan gaw hpa kyi tawng hpa mung nlu lu re me hpa baw shadu da na ma, hpa baw shadu jaw na ma, hpa mung nnga ai, hkyi tawng sha mi n shadu da jaw yang gaw ngu na dai madu jan gaw madu wa hpe tsun ai da. E na nu e dan hkum nga le manam ni sa na nga yang gaw atsawm gaw shadu da ga le ngu na tsun ai shaloi gaw kaja nan shan 2 gaw shadu gaw shadu da jaw ai le i, retim manam ni ma sa wa ai da. Sa na dai kaw sa yup ai da, sa yup ai shaloi gaw hpang jahpawt gaw bai rawt yu re shaloi gaw dai shaloi mung manam ni gaw yup taw ai shadu na e manam ni e shat jin sai loh rawt nu loh dai ram ram yup jan law ai manam ni gaw ya du du nrawt ai gaw nta madu ni rawt tim nchye rawt ai manam ni ngu na dai hku tsun ai da. Madu jan gaw dai hku tsun ai shaloi dai hku tsun tim mi na ohra ni nta kaw na zawn zawn re na dai manam ni gaw shamu mung n shamu re na she manam ndai ni gaw dai ram shaga tim shamu mung nchye rawt ngu na nba sa hpaw yu yang gaw hkyi tawng ni ndaw hkan ma nga hkyi tawng sha shan a nta kaw pum taw ai da. Shan gaw dai kaw ga manang ni nta pyi naw ja tawng sumpum da yang an a nta gaw hkyi tawng ni wa i ngu, dai shaloi gaw dai kaw na madu wa gaw e na nu e nang gaw mana manam atsawm hkalum ga ngu yang hkyi tawng ni, shat nshadu da jaw yang gaw hpa mung nnga ai me nga tsun ai majaw ya an gaw dai hku byin ai re sai ngu na shan gaw hpa mung nlu na nta ting masa mala matsat shabat byin mat ai da. Anhte kadai retim mung dinghku num ni ngu gaw i tinang manaw manang manam ni du ai shaloi gaw atsawm re na hkap hkalum ra ai, madu jan madu wa shada gali galaw nmai nga ai i, atsawm sha re na dai hku na manam hpe mung hkalum daw jau ra ai, dai yang she tinang mung akyu hkam sha ai, manang ni mung myit pyaw ai ngu ai ndai lam hpe tsun dan ai hku re. . Language as given: Jinghpaw
Format:Digitised: no Media: Audio
Identifier:KK1-0540
Identifier (URI):http://catalog.paradisec.org.au/repository/KK1/0540
Language:Kachin
Language (ISO639):kac
Rights:Open (subject to agreeing to PDSC access conditions)
Subject:Kachin language
Subject (ISO639):kac
Subject (OLAC):language_documentation
text_and_corpus_linguistics
Table Of Contents (URI):http://catalog.paradisec.org.au/repository/KK1/0540/KK1-0540-A.mp3
http://catalog.paradisec.org.au/repository/KK1/0540/KK1-0540-A.wav
http://catalog.paradisec.org.au/repository/KK1/0540/KK1-0540-A.eaf
Type (DCMI):Sound
Type (OLAC):primary_text

OLAC Info

Archive:  Pacific And Regional Archive for Digital Sources in Endangered Cultures (PARADISEC)
Description:  http://www.language-archives.org/archive/paradisec.org.au
GetRecord:  OAI-PMH request for OLAC format
GetRecord:  Pre-generated XML file

OAI Info

OaiIdentifier:  oai:paradisec.org.au:KK1-0540
DateStamp:  2023-10-04
GetRecord:  OAI-PMH request for simple DC format

Search Info

Citation: Keita Kurabe (compiler); Keita Kurabe (depositor); L. Bawk Hkawn (speaker). 2017. Pacific And Regional Archive for Digital Sources in Endangered Cultures (PARADISEC).
Terms: area_Asia country_MM dcmi_Sound iso639_kac olac_language_documentation olac_primary_text olac_text_and_corpus_linguistics

Inferred Metadata

Country: Myanmar
Area: Asia


http://www.language-archives.org/item.php/oai:paradisec.org.au:KK1-0540
Up-to-date as of: Wed Oct 4 0:47:55 EDT 2023